6 dagars ridupplevelse i Portugal

Vissa upplevelser fastnar verkligen i minnnet. För 20-25 år sedan, innnan mobiltelefoner och internet, vann jag något så galet som en veckas ridresa till Portugal. Det var en vinst i en tävling i en hästtidning.

Jag hade sådan tur att den första de drog av alla svaren; som var måånga, hade svarat fel på en avgörande fråga. Jag var tydligen nästa på tur, och jag hade alla rätt. När de ringde trodde jag först att det var någon som skämtade med mig. Men det var sant Jag hade vunnit en veckas ridresa i Portugal, heelt galet!

Det visade sig vara hos ett litet företag, ett Holändskt par som bosatt sig i Portugal, och vi var bara 5 gäster. 2 tjejer från Nederländerna, en Tyska, en kille från Västergötland och så jag då.

Flyg ner till Lissabon och där blev jag uppplockad på flygplatsen och åkte tillsammans med de Holländska tjejerna norrut dit vi skulle. Det var en bra bit och vi stannande på ett ställe och fikade på vägen. Redan på den tiden var jag lite vimsig av mig och hade inför resan köpt en liten ryggsäck istället för handväska. Har man den på ryggen hänger man ju inte ifrån sig och glömmer..... Jo pyttsan. När vi kom upp i höjd med Porto där vi skulle sväng inåt landet slog det mig... F..n min ryggsäck!!!!! Jag hade hängt den på armstödet eftersom den var ivägen när jag lutade mig mot ryggstödet.

Chauffören stannnade till och pratade med killen som satt i vakten vid avfarten till motorvägen (betalväg) och bad honom ringa ner till fikastället, som sagt innan mobiltelefoner, och kolla om min ryggsäck fannns kvar. Sedan åkte vi in och vände och när vi kom tillbaka på väg ut på motorvägen igen så hade han fått reda på att min väska fanns kvar. Puh! Kan väl säga att mina medresenärer inte var helt glada på mig då det här förlängde transfern med ca 2-3 timmar...

När vi äntligen kom fram till vårt mål så var det bara att kasta in väskan på rummet och sättta oss i minibussen och åka iväg till en restaurang i byn för kvällsmat. Under middagen blev vi lite finkänsligt "förhörda" om vår ridvana. Allt för att de skulle kunnna passa ihop oss med rätt häst.

Jag hade under flera år ridit en grannes fjorddam med mycket bestämda åsikter om sakernas tillstånd. Hon var i princip bara sutten på när vi började lära känna varandra. Oj vad hon lärde mig mycket de där åren.

Många bilder tog jag från hästryggen

Under dagarna som följde insåg jag att jag satt på en Fjording förklädd till Lusitano. Perfekt match. Supermysig! Vår guide hade lite roligt åt oss när hon ibland bufflade sig lite men inget som kändes oöverkomligt på något sätt.

Det var totalt sex dagar i sadeln. Den kortaste 2 timmar och den längsta dagen 6 timmar i sadeln. Eftersom jag hade med mig vår Ringblomssalva (som cyklisterna hade givit smeknamnet RumpRäddaren), hade jag inga större problem med skav. Det var någon dag som jag kände att huden blivit lite ansträngs här och där men en klick salva på kvällen efter dusch så var det inga probelm dagen därpå. Hade det varit idag hade jag haft med mig en liten miniburk i midjeväska för att kunna smörja lite så fort jag känt minsta lilla hudansträngning. Nu måste jag erkänna att jag hade det extra väl förspänt. Min häst hade en skön spansk sadel medan de andra red i vanliga engelska sadlar.

Det var verkligen en magisk upplevelse att smyga fram på stigar mellan doftande eucalyptusträd, klappra fram på vägar från romartiden och ta en rejäl galopp på en sandväg. Det här var en tur som gick uppe i bergen mellan små byar och på sina ställen när vi kom riktigt högt upp var utsikten fantastisk. Jag konstaterade att det här verkligen var ett perfekt sätt att se ett land på.

Man fick verkligen uppleva landskapet, höra bäckar som porlade, fåglar som kvittrade och dofter från blommor och träd. Att kunna se över häckar och plank in i trädgårdar på smala slingriga gator i byarna vi red igenom. Turistbussar hade aldrig kunnat köra genom de smala gatorna och i en buss missar du naturens ljud och dofter.

Det här var en resa som gick från plats till plats så vi stannade bara en natt på varje ställe, alla olika. Ibland var det typ en liten sommarstuga, ibland lyxigare hotell. Mannen i familjen red med oss och frun skötte marktjänsten med att transportera våra väskor mellan ställena och fixa så att vi fick mat i magen. 

Vi passerade en vackert vattenfall där vattentemperaturen var som här hemma i Vättern....iskallt. Kände helt igen den domnande känslan i benen. Ett par av de andra var tillräckligt tuffa för att faktiskt bada, jag nöjde mig med att svalka benen.

Då och då satt vi av för att spara hästarna. Specillt de dagar det var mycket nerför eller om det var många timmar till nästa övernattning. Jag tyckte det var skönt att använde fötterna lite då och då och få igång cirkulationen.

Vattenpaus i farten....

På kvällarna var det många och långa samtal innan vi däckade i våra sängar. Språket var engelska som flöt fint. Ibland var det dock något ord vi inte kunde på engelska och i början försökte vi förklara och beskriva det specifika ordet. Efter ett par dagar konstaterade vi att det var betydligt enklare att bara säg det på vårt eget språk så fattade alla. Svenska, tyska och holländska ord är ju ofta väldigt lika.

Sista dagen som bar hemåt igen red vi på en stig utefter en väldigt djup ravin. Tämligen läskigt eftersom vi kände att hästarna visste att nu var de på väg hemåt igen och var lite extra pigga. Det var bara till att djupandas, inte titta ner och tänka att: Hästarna har gått här förr, de vet var de ska sätta hovarna.

Om du tittar noga på bilden så ser du att det är många terrasser på andra sidan ravinen. Långt, långt ner så gick det en forsande flod. Just den här bilden är tagen på eftermidagen när vi klättrade ner för ett kvällsdopp. Och ja den här gången badade jag också. Dagen efter passerade vi på hästryggen på väg hemåt och avslutnngen på en fantastisk och minnsrik vecka i de Portugisiska bergen

Tips vid planering av långritt:

• RumpRäddaren: förebyggande OCH behandlande mot skav, vare sig det är på häst eller ryttare. Bra även på småsor och skorviga karleder. Finns i flera storlekar ner till 5ml att ha med i fickan. 
• Lavendellotion: lugnar både solsveda och kliande myggbett. En skön bodylotion som dessutom avskräcker mygg o knott på både människa och häst.
• Intensivstift: att ha med i fickan under ritten på insektsbett, små rivmärken av trädgrenar, torra läppar etc. Dessutom att direkt kunna ta på lite ifall skav uppstår under dagen.
• Ta med ett liniment också. Åtminstone jag hittade muskler jag inte hade en aning om att jag hade.
• Är du inte van att rida flera dagar i sträck kan det var en bra ide att investera i ett par vadderade byxor. De Hollänska tjejerna hade cykelbyxor och var supernöjda. 

Jag terroriserade visst mina ryttarkompisar så med våra produkter at en av de Holländska tjejerna sa inan vi skiljdes åt att hon aldig skulle kunna känna doften av lavendel igen utan att tänka på mig i framtiden. 

Vilket härligt gäng vi blev.

Min kompis för veckan väntar på skjuts hem igen.