Svenskt KRAV-certifierat bivax
Äntligen, äntligen har vi lyckats knyta en KRAV- certifierad svensk biodlare till oss och som lovat att han ska kunna hålla oss med ekologiskt bivax till all vår produktion av salvor, läppcerat och stift.
Under flera år har vi sökt efter ekologiskt bivax för att kunna använda till våra salvor, läppcerat och stift. Eftersom vi under de senaste ca10-15 åren har bytt ut konventionellt odlade oljor och örter mot ekologisk odlade har vi förstås även velat använda ekologiskt bivax.
Bivax från Kina? Nej tack!
Det har funnits hur mycket ekomärkt bivax som helst att importera från ex Kina. Vi har dock varit tveksamma till det. Man har läst och hört om alldeles för många matskandaler med förgiftade barn etc för att det skulle kännas säkert. Det blir väldigt långa transporter dessutom för något som lika gärna kan och borde produceras här hemma i Sverige.
Under de här åren har vi köpt svensk bivax, oftast ifrån lokala biodlare. Biodlaren har då separerat det sk täckvaxet som bina lägger som ett lock över sina sexkantiga honungsbehållare när de samlat nektar för vinterns behov. Det bivaxet är alltså helt nyproducerat av bina från råvaror i vår svenska natur.
Varför bivax i hudvårdsprodukter?
Bivax är en vanlig ingrediens i hudvårdsprodukter, som ex olika former av salvor och läppbalsam. Det ger en skön känsla på huden samtidigt som det skyddar huden från att torka ut.
Här kan du läsa om:
- Medevi salvor och stift
- Medevi Läppcerat
Biologisk mångfald.
Ytterligare en anledning att använda hudvård med svenskt bivax är att gynna de svenska biodlarna. Genom att inte bara ge dem möjlighet till en utkomst av honungen utan även kunna tjäna pengar på bivaxet gör det att fler biodlare kan utöka sin hobby och kanske göra det till sitt yrke.
Biodling gynnar även odlingslandskapet och ger både bönder och trädgårdar större skördar. Pollineringen ger fler blommor och kan faktiskt bidra till att utrotningshotade växter kan leva vidare. Att gynna svenska biodlare är att gynna den svenska naturen då det råder brist på pollinerande insekter i det vilda.
För att biodling ska fungera optimalt behöver bina ha varierade odlingar runt sina bikupor. Dvs blommor från tidig vår till sen höst så bina hela tiden har blommor att samla nektar ifrån. Ekologisk lantbruk gynnar den biologiska mångfalden genom att de måste variera odlingarna mer än de konventionella.
Vad skiljer konventionell Biodling från KRAV-certifierad?
I stora drag så innebär den KRAV-certifierade biodlingen att bina vinterutfodras med KRAV-certifierad honung eller KRAV-socker. Att bikuporna inte placeras i närheten av industriområden, soptipar eller odlingar av GMO (genmodifierade grödor). Att bikuporna i huvudsak består av material av naturligt ursprung. Att man betonar förebyggande åtgärder när det gäller skadedjur och att man endast får använda ekologiska behandlingsmetoder. När man behöver köpa fler bin ska de var KRAV- certifierade.
Vill du läsa mer om regler för ekologisk biodling så finns utförlig information på KRAVs hemsida.
Nyfiken på biodling?
Här kommer några länkar med information och inspiration:
Sveriges Biodlares riksförbund
Svenska bin- en informationssida för konsumenter
Bilder för inspiration- en biodlande fotagrafs alster
Kopierat från sidan Svenska bin:
Vill du veta vad bina äter i kupan och vad som händer
när de sticks? Hur de överlever vintern och vad som
hotar dem på våren? Och hur de berättar för varandra
var maten finns?
1. HUR GÖR BINA HONUNG?
De flyger till blommorna för att samla nektar, som är binas kolhydrater.
Nektarn transporteras i en liten specialdesignad honungsblåsa de har
inuti kroppen. När bina kommer hem lämnar de över nektarn till ett
husbi, det kallas nektarväxling. I den processen blandas enzymer från
binas saliv in i nektarn och sockerarterna spjälkas till de enkla sockerarter,
fruktsocker och druvsocker, som honungen till största del består
av. Bina fläktar sedan bort vattnet från nektarn för att få en koncentrerad
sockerprodukt som kan lagras en lång tid utan att bli förstörd. När de
lägger honungen inuti vaxcellerna i bikupan och täcker den med ett
vaxlock är det färdig honung.
2. VAD FÅR DE ATT ÄTA NÄR VI TAR DERAS HONUNG?
När biodlaren skattar honung i slutet av säsongen ersätter man denna
med sockervatten. Bina hanterar sockervattnet som om det vore nektar
och lägger det i cellerna och täcker med ett vaxlock. Biodlarna tömmer
aldrig kupan på all honung utan ser till att bina lämnas tillräckligt med
mat över vintern.
3. VAD GÖR BINA UNDER VINTERN?
Under vintern sitter bina tätt tillsammans som i en boll, det kallas
vinterklot. Drottningen sitter i mitten och arbetsbina roterar för att turas
om att sitta ytterst. Temperaturen kan ligga på ca 20 grader i mitten
även om det är minus 20 grader ute. För att hålla värmen äter bina fodret
eller honungen för att få energi till att värma sig. Deras dörr, flustret,
är öppet och de kan flyga ut när de vill.
4. STICKER BIN?
Jepp, bina kan stickas. De har en gadd som sitter i bakkroppen. Gadden
har hullingar och när bina sticker för att förvara bisamhället så fastnar
gadden och slits ut ur bakkroppen tillsammans med en giftblåsa och
biet dör. Biet offrar sig för samhällets bästa. Det betyder att bina bara
sticker när de känner sig hotade.
5. VARFÖR DÖR BINA?
Det kan finnas många anledningar. Rent allmänt kan man säga att
vintern är den svåraste perioden för ett bisamhälle. Då sitter bina inne
i bikupan och eventuella sjukdomar kan vara påfrestande. Om bisamhället
inte är tillräckligt stort inför vintern så kan de inte klara av att
hålla värmen. Det kan också bero på att de bin som finns i bikupan
vid slutet av säsongen är gamla och inte klarar av att leva under hela
vintern. Det är viktigt att ha gott om unga och friska bin i slutet av
säsongen som ska hålla drottningen sällskap under hela vintern och
fram till våren då det åter kommer att födas nya bin. Men det största
problemet idag är varroakvalstret som parasiterar på honungsbina.
Varroa sprider virus som försvagar bin, och bina klarar inte själva att
ta hand om kvalstret utan måste få hjälp av biodlaren.
6. HUR PRATAR BIN MED VARANDRA?
När samlarbiet har hittat god nektar (sockervatten) eller pollen (frömjöl)
i blomman flyger hon hem. När hon kommer in i kupan kan hon berätta
för sina kompisar vart de ska flyga för att hitta den goda maten. Först
får familjen smaka på nektarn som hon har med sig, så att de kan avgöra
vilken blomma hon hittat.
Bin har en inbyggd kompass och använder solen som riktmärke för
att hitta. För att berätta för de andra bina hur de ska hitta till matstället
dansar samlarbiet en ”vippdans” där hon rör sig i en figur
liknande siffran åtta och på så vis beskriver riktningen till maten.
Ju snabbare hon dansar, desto närmare är det till platsen.
Informationen finns att hämta hem som Pdf från sidan Svenska bin här
Skriv en kommentar: