Första guldmedaljen i skidskyttestafett -58

Hos oss ligger skidskytte lite extra varmt om hjärtat då min far Sven var en av de som tog hem den allra första guldmedaljen i skidskyttestafett. Inspirerad av skidskytteframgångarna i VM i Oberhof-23 var jag tvungen att rota fram pärmen med klipp från min far Svens äventyr under allra första skidskytte-VM i Saalfelden -58.

Pris som varit leksak i två generationer

Bilden ovan är på hans dotterdotter Lina som håller en dalahäst som min far vann i pris i Falun under uttagningarna till VM i skidskytte i Saalfelden 1958. Den blev grundligt lekt med av mig som barn och även Lina och hennes bröder har haft mycket kul med den.

I Falun var de 5 åkare som blev uttagna och på plats i Saalfelden blev min pappa en av fyra som fick äran att represenetera de svenska färgerna i spåret. Som det pratades om nu under VM i skidskytte i Oberhof-23 så vann Sverige både guld och silver individuellt även i Saalfelden-58, och som sagt även guld i skidskyttestafetten.

Ryssarna snabbast under stafetten

Tävlingsdagen var det ett riktigt busväder med snö som yrde och försvårade tävlingen. Ryssarna körde snabbt, troligen FÖR snabbt inspirerade/skrämda av svenskarnas framfart i spåret sista träningen innan racet. Om jag inte missminner mig så tror jag att totala åkstäckan var 20km. Ryssarna kom först i mål på tävlingen men på den tiden fick man nervöst vänta in resultatet från skjutstationerna. Eftersom svenskarna tog det lungare i spåret den här dagen visade det sig att de klarat sig bäst på skjutvallen och det var våra "grabbar" som åkte hem med guldmedaljen. Skyttet var extra viktigt då eftersom varje missat skott innebar 2 min tillägg på tiden.

Att vinsten var ett resultat av taktik under inskjutningen är inte helt långsökt...

Inskjutningen innan tävling

Vädret var inte att leka med. Det hade varit plusgrader och snö/vattensörja att hantera under tiden innan tävlingarna. Någon dag innan loppet fick alla lag varsin timma att träna på skjutvallen.

Svenskarna nöjde sig inte med enbart skytte som de andra lagen. De fixade till en rundslinga på någon km och körde på i tävlingsfart 6km, därefter tre liggande serier på olika avstånd med skidåkning emellan och ett avslutande skytte i stående. 

"Spänningen var stor bland hela den församlade internationella menigheten när de gick fram för att markera. Och då kom den stora darren fram hos somliga spioner - som det tycktes, inte minst från rysshåll. Sture Ohlin hade skjutit fullt 20 träff medan Wiklund, Gustavsson och min pappa Sven hade 18 träff, Olle Gunneriusson 17." Ledaren Olle Hederén kommenterade lugnt att det var ungefär vad han förväntat sig...

Inte van vid skrän från publiken

På tävlingsdagen hade pappa totalt 6 missade skott, varav 3 på sista skjutningen. Han beklagade sig i en intervju efter hemkonsten att han blivit störd av hemmapubliken som satte igång med vilda påhejningar av sin landsman. " Folkets hejningar förvillade mig, berättar Sven, och jag kom ur rytmen vid skjutningen."

Reportern skriver fortsättningsvis att "Här hemma är det vanligt att man får skjuta utan skrän från publiken och med tanke på den goda skidskýtt som Sven är på våra hemmatävlingar under normala förhållanden, torde det halva misslyckandet vid sista skjutkontrollen ha kostat vår Sven ett par placeringar." Han kom ändå på en hedrande 8e plats individuellt.

Visste du förresten att på den tiden så tog man av sig skidorna när det var dags att skjuta under skidskyttetävlingar? 

 Nedan har jag kopierat in någa av klippen från skidskytte-VM i Saalfelden -58 :

Resultatlista med autografer med VM-deltagarna i Saalfelden -58

Tips på produkter nedan för dig som åker skidor med eller utan bössa...